Lasergame, laserdome eller lasertag: vad är egentligen skillnaden?

När jag planerade mitt första kalas med laserspel trodde jag att lasergame, laserdome och lasertag var tre namn på exakt samma sak. Det är de inte riktigt. Orden överlappar, och arrangörer använder dem lite som de vill, men det finns skillnader som spelar roll när du ska välja. Här är min genomgång, skriven för dig som vill förstå vad du bokar innan du bokar.

Gemensamt för alla tre

Grundidén är densamma. Varje spelare har en väst eller ett pannband med sensorer och en pistol eller ett gevär som skickar ut en osynlig ljussignal. När signalen träffar en sensor registreras en träff, och systemet räknar poäng. Ingen kula, ingen färg och inget som gör ont. Det är därför laserspel fungerar för så många åldrar och grupper: det är fart och tävling utan att någon behöver vara rädd för att få blåmärken.

Trots namnet är det i de flesta system infrarött ljus som gör jobbet, ungefär som i en fjärrkontroll. En del utrustning har en synlig siktpunkt eller ljuseffekter, men själva träffen avgörs av den osynliga signalen.

Lasergame: det breda samlingsnamnet

Lasergame är det ord de flesta i Sverige använder som paraply. Det kan betyda en arena inomhus med dimma och musik, men också en mobil utrustning som en arrangör tar med sig till en skolgård, en festlokal eller en skog. När någon säger att de ska köra lasergame vet du alltså att det handlar om laserspel, men inte exakt var eller hur.

Laserdome: arenan inomhus

Laserdome används oftast om själva arenan: en mörk, inbyggd bana med väggar, ramper och hinder, ofta med UV-ljus, rök och effekter. Ordet har blivit nästan synonymt med inomhusvarianten. Fördelen är att vädret inte spelar någon roll och att miljön i sig blir en upplevelse. Nackdelen kan vara att mörker och höga ljud känns mycket för de yngsta eller för den som är ljudkänslig.

Lasertag: ofta utomhus och mer taktiskt

Lasertag används ofta om varianten som spelas utomhus, i skog eller på öppna ytor. Utrustningen är då gjord för längre avstånd och dagsljus. Spelformerna kan likna paintball eller airsoft, med lag, flaggor och uppdrag, men utan smärta och skyddsutrustning. Det passar bra för större grupper, företag och äldre barn som orkar springa en stund.

Så väljer du rätt för din grupp

Fundera på tre saker innan du bestämmer dig:

• Vädret och årstiden. En regnig novemberlördag talar för inomhus. En ljus kväll i maj kan göra en skog till den bästa arenan.
• Gruppens ålder och ork. Inomhusarenor har ofta tydliga ramar och kortare matcher. Utomhusspel kan bli längre och mer fysiskt.
• Hur mycket ni vill tävla. Arenaspel med poängtavla efteråt passar den som gillar siffror. Uppdrag utomhus passar den som gillar samarbete och taktik.

Vill du läsa mer om hur en match faktiskt går till har jag skrivit om lasergame för första gången. Den långa genomgången finns i guiden om lasergame och laserdome.

Fråga arrangören, inte namnet

Vanliga missförstånd

Ett vanligt missförstånd är att laserspel skulle vara farligt för ögonen. Eftersom träffarna i de flesta system registreras med infrarött ljus är det inte samma sak som att lysa med en laserpekare. Fråga gärna arrangören om utrustningen om du är osäker. Ett annat missförstånd är att man måste vara snabb och stark. I praktiken vinner ofta den som håller ihop med sitt lag, rör sig lugnt och tänker ett steg före. Det är en av anledningarna till att laserspel fungerar så bra när åldrar och vana blandas.

Eftersom orden används så fritt är mitt bästa råd att strunta lite i vad aktiviteten kallas och i stället fråga arrangören konkret: spelar vi inomhus eller ute, hur länge är en match, finns det en nedre åldersgräns, hur många får vara med och vad händer om någon vill ta en paus? Svaren säger mer än namnet på skylten. Åldersgränser, priser och upplägg skiljer sig mellan arrangörer, så kontrollera alltid direkt med den du tänker boka.